Vad har kulturmiljö med inkludering, normkritik och genus att göra?

Massor!

Normer, värden och attityder styr, både medvetet och omedvetet, mycket av de urval vi gör när det gäller att erbjuda olika typer av offentlig verksamhet. För att bredda tillgänglighet och skapa möjligheter för att fler grupper och individer känner sig inkluderade i t.ex. det kulturarv som erbjuds så kan vi med fördel använda systematiska verktyg, t.ex. checklistor, metodkort och casedilemman. Detta och mycket mer på agendan när länsstyrelsernas kulturmiljöenheter i sydlänen träffades för en nätverksträff den 10 april i Växjö.

Länsstyrelsen i Örebro presenterade sitt inspirerande material för att säkra upp ett systematiskt arbete med inkludering och normkritik kopplat till just kulturmiljö, bevarande av byggnadsminnen och att berätta en mångfald av historier. Läs gärna Göra Sveriges material här.

 

Några frågor att ställa sig:

  • Vilken bild förmedlar vi av vår kulturmiljö?
  • Vilka grupper tar del av våra kulturmiljöer? Vilka grupper saknas? Hur når vi dem?
  • Vems historia berättar vi? Vilket urval gör vi?
  • Vem och vilka är ”allmänheten”?
  • Vilka normer styr vårt urval om vad som ska synas, berättas, sparas?
  • Hur når vi särskilt utsatta grupper?
  • Hur kan vi med hjälp av vårt språk nå ut? Anpassa till specifik målgrupp? Neutralisera? Klarspråk?
  • Har vi i verksamheten tillräcklig kunskap för att göra maktanalyser inför beslut?

 

Vill du veta mer om hur vi traditionellt sett bekräftar en ensidig bild av kulturmiljö? Och vad det leder till? Inspireras vidare och ta del av Chiamanda Ngozi Tedtalk ”The danger of a single story”!