Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer definieras av Världshälsoorganisationen (WHO) som ett allvarligt och utbrett folkhälsoproblem. En kränkning av de mänskliga rättigheterna. Våldet påverkar alla delar av en kvinnas liv: möjligheten till självständighet och produktivitet, det allmänna hälsotillståndet och livskvaliteten. Det orsakar omfattande lidande och negativa hälsoeffekter för en betydande andel av den kvinnliga befolkningen. I de flesta länder uppgår denna andel till mer än 20 procent. Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer förekommer över hela världen och oberoende av kulturell och religiös tillhörighet, etnicitet, sexualitet, social tillhörighet och ålder.

Utöver de direkta fysiska skadorna (exempelvis benbrott, hjärnskakning och tandskador) ökar det även markant risken för att drabbas av kroniska sjukdomar, depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och ökad dödlighet. Våld mot kvinnor betraktades länge som en privat angelägenhet. De senaste decennierna har denna syn förändrats i grunden. Mäns våld mot kvinnor erkänns i dag som en kränkning av de mänskliga rättigheterna, ett globalt samhällsproblem och ett allvarligt folkhälsoproblem.

Världshälsoorganisationen, WHO, uppskattar att 60 procent av alla kvinnor någon gång under sin livstid har utsatts för fysiska och/eller sexuella övergrepp. Kriminalstatistik från Sverige uppskattar att 20 % av befolkningens vuxna kvinnor är utsatta för våld i nära relation. Unga kvinnor 16-24 uppges av forskning vara extra utsatt i när det gäller psykiskt våld, kränkningar på nätet och för sexuellt våld.

Under två dagar har Arvin utbildning, med Linn M Hällen, föreläst för personal inom socialtjänst kring  uppdraget att upptäcka och riskbedöma våld i nära relationer. Linn säger –”Vi vet att mörkertalet är stort, några få procent av alla utsatta anmäler. Därför måste vi ta ansvar för att göra det enklare att svara ja på frågan om man är utsatt för våld i nära relation. Det är ett stort och viktigt arbete för alla att förebygga en av världens stora folkhälsofrågor”

Linn gav en genomgång av våldsbegreppets komplexitet och vad våld i en närstående relation betyder samt vad det får för konsekvenser. Våld i nära relation handlar om mer än det fysiska våldet som uttrycks genom slag, knuffar, sparkar, tillhyggen, fasthållning. Våld innefattar även:

  • psykiskt våld:  systematisk förnedring, isolering, taskiga kommentarer, kontrollbehov, hot, svartsjuka
  • sexuellt våld: ”husfridssex”, sexuella handlingar mot ens vilja, tvång, tvång till att se porr, ha sex med andra,
  • materiellt våld: få sina saker förstörda, slå hål på väggar, förstöra hemmet, ha sönder kläder
  • ekonomiskt våld: tvingas skriva på avtal som är ofördelaktiga som innebär att man hamnar i skuld, när man inte får ha sina egna pengar, bankkort, stöld
  • latent våld: kunskapen om att det finns våld och kan bli våld kan räcka för att ständigt leva i skräck, hotfullt
  • försummelse: förvägras hjälp, hjälp med anpassning, hygien, mat, mediciner särskilt utsatt grupp är funktionsnedsatta och äldre
  • separationsvåld: våldet kan förvärras och eskalera efter en brytning då våldsutövaren har tappat kontrollen över sin partner, hot om självmord

Många frågor lyftes under heldagen;

När ska man fråga? Vilka förutsättningar behövs för att skapa möjligheter till samtal om våldsutsatthet? Vad behövs för att våga berätta? Vilken kapacitet har vi i våra organisationer att ta hand om svaret? Vad gör vi med kunskapen om våldsutsatthet? På vilket sätt styr mina förutfattade meningar om våldsutsatthet och våldsförövare mina möjligheter att upptäcka våldet?

Att skaffa sig kunskap om våldets mekanismer och våldsutsatthet är viktigt, att bredda normer och utmana traditionella bilder av våld är centralt i ett arbete med att upptäcka våld. ”Att se det som finns”. Att få utsatta människor att berätta om något de själva kanske normaliserat och levt med länge som en del i deras vardag är avgörande för att åstadkomma en förändring. Att ha verktyg för att göra korrekta bedömningar av våldets omfattning och risk är nästa steg.

Alla har vi ett ansvar för att som medmänniska våga prata om våldsutsatthet men några yrkesgrupper är särskilt viktiga för att upptäcka våld, förutom alla inom socialtjänsten (såklart!) så är skolpersonal viktiga, alla inom tandvården, mödrahälsovård och barnhälsovård men även myndighetspersoner som gör tillsyn hos djur kan bidra till att upptäcka våldsutsatthet. Ni vet väl att det finns starka kopplingar mellan att missköta och vara våldsam mot sina husdjur och våld mot partner och barn?

 

Behöver du veta mer?

Nationellt centrum för kvinnofrid

Kvinnofridslinjen

 

Litteraturtips:

Kvinnofridsmyten – när skyddsnäten brister                                                    Kristina Loveby

Våld i nära relationer – social arbete i forskning, teori och praktik              red Linn M Hallen

Motiverande samtal i arbete med våld i nära relationer                                Liria Ortiz

Våld i nära relationer Det börjar med kärlek

Våldets kön kulturella föreställningar funktioner och konsekvenser          Gabriella Nilsson och Inger Lövkrona

Meningen med våld                                                                                                Per Isdal

 

Kontakta Arvin?        www.linnmhallen.se

www.arvinutbildning.se

Följ Arvin?                  instagram:  linnmoserhallen & arvin.utbildning

facebook: linnmoserhallen & Arvin utbildning

Stort tack Linn och Arvin utbildning! Här kan du även se filmen ”Ingen kommer att märka om jag dör En film som bygger på kvinnors vittnesmål av våldsutsatthet.

…och du vet väl att du kan kontakta oss på länsstyrelsen om du har frågor? agnes.mitsialos@lansstyrelsen.se/lena.jenisch@lansstyrelsen.se