Det var en av summorna som prislapp för ojämställdhet som lyftes under Kalmar läns årliga jämställdhetsdag den 26 augusti. Temat i år var ”Går det att sätta en prislapp på ojämställdhet?” Vad kostar det att INTE arbeta förebyggande för att åstadkomma jämställdhet?
Karin Helmersson, Regionråd Region Kalmar län och Johan Engdahl, chef Kommunförbundet i Kalmar län hälsade välkommen med att säga;
- Jämställdhet stannar ofta vid policys och dokument. Det blir inte det praktiska arbete som skulle behövas. Jämställdhet får inte alltid den prioritering och nivå på dagordningen som skulle behövas för att vi ska få förändring. Oavsett aktör måste det finnas ett tydligt mål. Oavsett vem du är eller exempelvis var i länet du bor ska du inte begränsas på grund av ojämställdhet. Könsuppdelad statistik är en förutsättning för att arbeta rätt. Den hjälper oss att se vad vi behöver utveckla. Hur pratar vi om kostnaden för jämställdhet?
Grunden i allt arbete med jämställdhet är könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalyser. För att ge oss en grund la Mathias Karlsson, analytiker på Region Kalmar län, ett länspussel utifrån de jämställdhetspolitiska delmålen. Hur ser det ut?
Det är svårt att ge en helhetsbild i länet men generellt har vi vissa särskilda utmaningar – utbildningsnivån är en faktor som skär igenom de flesta nyckeltal för jämställdhet och där ligger länet förhållandevis lågt. Det finns tydliga könsskillnader i upplevd och faktiskt hälsa, suicid, betyg, föräldraledighet, chefspositioner, makt och inflytande samt kopplat till ungdomsfrågor.
- Ju högre upp i maktens korridoren desto fler män
- I Kalmar län är det dominans med yrken som enligt tradition varit kopplade till män. Även områden som till synes är jämställda kan behöva ses över: vilket kön finns på vilken tjänst? I Kalmar län är inkomstgapet mellan kvinnor och män oförändrat: lönerna ökar för kvinnor och män lika mycket. Skillnaden består. I den grupp som har högst inkomst är inkomst av kapital en stor anledning.
- Killar i Kalmar län trivs bättre än tjejer i skolan men presterar ändå sämre än tjejer. Här har vi ett stort problem med att skolan inte lyckas få killar att gå ur skolan med godkända betyg. I Torsås är har 1/3 av killarna icke-godkände betyg i högstadiet. Varför går så få killar vidare till eftergymnasialutbildning?
- Uttag av föräldrapenning: I Kalmar län har ca var tionde par jämställt uttag. Det är hälften så många som i riket. 6 av 10 vab-dagar tas ut av kvinnor (Kalmar län).
Mathias tipsade om att vara reflektiva i arbetet med statistik. Hur ska ni arbeta? Håll fokus på rätt sak! Om vi har hittat en lösning? Vad säger själva målgruppen med egna ord om problemet? Vad är viktigt för dem vi ska jobba för och hur vet vi det? Bästa sättet är att prata och framför allt lyssna på dem vi är till för. Därefter mätning. Mät det som är kopplat till syftet. Blev det bättre än innan? Men jaga inte fina utmärkelser – Jaga resultat för de som vi är till för!
Hur ser prislappen ut för ojämställd vård? Det har Anna Swift Johannisson, Jämställdhetsstrateg i Region Örebro forskat kring.
Forskningen visar att män dör tidigare än kvinnor – men kvinnor söker mer vård och rapporterar fler symtom. Vad beror detta på? Hur förhåller vi oss till detta? Vad behöver man göra? En klassisk fallgrop är att inte se att det kan finnas skillnader mellan könen men samtidigt inte riskera att skapa könsstereotyper. Viktigt att hålla dessa perspektiv med kopplat till arbetet med gender budgeting. En vanlig fördom inom vården är ”Vi behandlar ju alla lika”. Går det?, undrade Anna och svarade samtidigt nej på den retoriska frågan. Ett könsblint perspektiv får stora konsekvenser och kostnader för vården. Kostnadseffektiva insatser, genom att använda metoden gender budgeting exemplifierar Anna genom ”Tvättsäcken”, förflyttningsmedel, omläggning av sår.. som alla visar ojämställdhet inom vården. Vad beror detta på?
- Biologiska och fysiologiska skillnader mellan män och kvinnor
- Det forskas fortfarande mer på män än kvinnor
- Olika normativa förväntningar på könen, ibland synligt – ibland osynligt. Den hegemoniska maskuliniteten som både män och kvinnor måste förhålla sig till
- Män och kvinnor kan uppleva och beskriva stress och smärta på olika sätt
Anna avslutar genom att uppmana till att börja titta på små och konkreta exempel som sedan kan bli lärande exempel och generaliseras.
Ett högt pris och stora kostnader – det var ingången för Marie Eriksson, forskare inom socialt arbete på Linneuniversitètet för hennes presentation. Hon redogjorde för utmaningen att sätta ett pris på mäns våld mot kvinnor, både samhällsekonomiskt men också utifrån kvinnors individuella lidande. Det är svårt att statistiskt säkerställa omfattningen av mäns våld mot kvinnor, mörkertalet är stort men det finns stora kopplingar mellan att vara utsatt för våld i en relation och drabbas av exempelvis dålig hälsa, depression, ökad dödlighet, missbruk, självmord, vara ekonomiskt utsatt nedsatt arbetsförmåga och ha svårigheter på arbetsmarknad.
Men olika forskningsrapporter har försökt att belysa våldets kostnad samhällsekonomiskt, 3,3 miljarder, 19,2 miljarder… beroende på hur man räknat och vad man räknat på. En hel del pengar som också binder upp kostnad för rehabilitering, vård, polisiära insatser och så vidare..
Marie avslutade sin presentation med att dra en parallell mellan kostnaden för våldet kan jämföras med samma summa som Sverige lade på covidvaccinationer år 2021.
Clara Berglund, Generalsekreterare Sveriges kvinnoorganisationen samt ordförande för Forum jämställdhet, föreläste kring jämställd resursfördelning. Det är ett mål i arbetet med Gender budgeting och ekonomisk jämställdhet och lyfte exempel kopplat till utrikesföddas etablering på arbetsmarknaden. Jämställd resursfördelning innebär att olika grupper av kvinnor och män får lika tillgång till resurser av god kvalitet på lika villkor utifrån sina behov, som kan vara lika eller olika – Vem får vad på vilka villkor och till vilket resultat? Särskilda satsningar gentemot olika kön kan då vara motiverat utifrån statistiska analys och behov.
I Kalmar län till exempel arbetar en lägre andel utrikesfödda jämfört med riket. Största skillnaden är mellan kvinnor. Det är stor skillnad mellan utrikesfödda kvinnor och män. Påverkansfaktorer: hur länge en person har varit i Sverige. Utrikesfödda som varit många år i Sverige: fler kvinnor arbetar i högre utsträckning än män.
Forskning visar att kvinnor oftare får ta del av insatser som kompenserar för ett inkomstbortfall. Män är överrepresenterade i stödåtgärder som syftar i att bli självförsörjande. Resurserna bidrar därmed till att upprätthålla ojämställdheten. Män tar del av fler, dyrare och mer effektiva insatser. Män har mer arbetsmarknadsinriktade aktiviteter som subventionerad anställning, arbetsmarknadsutbildning eller praktik. Kvinnor har mer av förberedande och olika hälsofrämjande insatser. Kvinnodominerade yrken och branscher verkar inte prioriteras i satsningar och överenskommelser. Män får/tar snabbspåret och kvinnor tar/får stickspåret. Detta kan bland annat förklaras genom att tjänstepersoner har haft könsstereotypa uppfattningar och inte kunnat se kvinnors potential på samma sätt som mäns.
Men vad kan göras då? Clara lyfte Arbetsförmedlingens satsning på En jämställd etablering som ett effektivt sätt att styra mot jämställdhet. Genom att matcha kvinnor som står långt från utbildning i lika hög grad som män, att anpassa arbetsformer efter kvinnors livssituation samt synliggöra strukturer och omedvetna förväntningar som är kopplat till både kön och yrke. Clara rekommenderar också kommuner att använda andra kommuners exempel och att sätta in egna siffror. Det kommer att bli lönsamt men det kommer också att ta ett par år. Att ha kort tidsperspektiv är ett hot mot dessa satsningar.
Katarina Johansson Storm, Jämställdhetssamordnare i Kalmar kommun, gav till slut ett konkret exempel på hur Södermöre kommundelsförvaltning har arbetat för att lyfta in jämställdhetsanalyser i sitt kvalitetsarbete. Ett litet förbättringsarbete som gett stor jämställdhetseffekt. Genom att ställa frågor till materialet systematiskt synliggörs ojämställda strukturer. Vilka problem är viktiga att åtgärda? Vilken statistik är viktig att se? Var finns de största avvikelserna? Vad behövs för att förbättra resultatet? Om statistiken inte är könsuppdelad går vi miste om värdefull information och resultatet, och därmed insatserna kan missa målet.
Liselotte Ross, förtroendevald i Kalmar kommun och Matilda Wärenfalk, förtroendevald i Mörbylånga kommun avrundade dagen genom att peppa arbetet vidare
- Det gäller att hålla i och hålla ut. Att arbeta med jämställdhet är inte ett fritt valt arbete; vi måste efterfråga resultat och fortsätta erövra jämställdhetsfrågorna. Vi har grundläggande rättigheter som nu är hotade, som till exempel fria aborter. Vi har en jämställdhetsstrategi som är antagen som vi arbetar för att uppnå.
- Vi politiker måste visa vägen! I Mörbylånga till exempel, arbetar vi med att öka takten i arbetet för jämställdhetsintegreringen. Alla ledamöter har exempelvis genomgått länsstyrelsens och regionens basutbildning i jämställdhetsintegrering (Basutbildning jämställdhetsintegrering | Länsstyrelsen Kalmar (lansstyrelsen.se) och i utbildningar kring mäns våld mot kvinnor. Könsuppdelad statik visar sitt tydliga språk och denna statisk har vi efterfrågat inom alla områden. Jag vill skicka en uppmaning till alla kommuner som lyssnar att alla politiker ska åtminstone ha gjort basutbildning i jämställdhet till nästa år när vi ses här igen.
Martina Almqvist, moderator under dagen och enhetschef enhet för social hållbarhet på länsstyrelsen, avslutade med ett medskick; För att veta vilka insatser vi ska göra i riktning för ett jämställt samhälle så måste vi veta hur det ser ut. Ingen spaning – ingen aning! Och det kostar att INTE agera!
Boka redan nu in nästa jämställdhetsdag i augusti 2023!
Med varma hälsningar från arbetsgruppen. Och vill du lyssna på föreläsningarna? Kontakta helen.e.nilsson@lansstyrelsen.se eller håll koll på länsstyrelsens hemsida. Det kommer!
