….är jämställdhet något vi fortfarande inte kan ta för givet.
Med de orden hälsade landshövding Thomas Carlzon välkommen till ett 70-tal inbjudna gäster på residenset den 8 mars för att uppmärksamma och högtidlighålla både 100 årsdagen av allmän och kvinnlig rösträtt, men även firandet av att det är 1 år sedan länets regionala jämställdhetsstrategi presenterades.
Lite extra stolta och glada blev vi av att Lena Hallengren (VÅR minister) hade möjlighet att på ett väldigt tydligt sätt markera vikten och värdet av ett systematiskt jämställdhetsarbete. ”Vi har en skyldighet att ta kampen för jämställdhet vidare, på med jämställdhetsglasögonen (när de väl är på är det svårt att ta av dem) och det är var och ens ansvar att de verkligheten för vad den är och försöka göra världen bättre, i sjukvården, på skolan, i omsorgen, i hemtjänsten, på ungdomsmottagningen, för våldsutsatta kvinnor. Dagen är värd att fira – att fira vad vi åstadkommit men också mana på fortsatt arbete”
Som avslutning uppmanade Lena oss alla att sträcka på ryggen! Kunde alla dessa kvinnor i det förgångna kämpa, så kan vi! Jämställdhet får inte handla om varje enskild kvinnas val. Det handlar om att mota bort destruktiva system!
Inbjuden från Linneuniversitetet var Marie Eriksson, lektor i socialt arbete och genushistoriker som talade på ämnet:
Från rösträttsstrid till kvinnofrid, #metoo och jämställdhet i vår tid – en exposè över kvinnorörelsens framsteg och bakslag. Om kvinnorörelsens tre vågor (1845-1920 ekonomiska och politiska rättigheter, 1960-70 sociala, sexuella rättigheter, 1990 jämställdhetsintegrering)
- om när kvinnan (också) blev människa och husbondeväldet utmanas
- om den eviga genusordningen, dikotomi och hierarki
- om likhet, eller olikhet
- om kroppen, sexualiteten och reproduktionen
- om #metoo och dagens många kvinnorörelser
Marie spanar:
-”Varför är det överhuvudtaget relevant eller ens intressant att tala om den tidiga kvinnorörelsen och dess historia? Varför behöver vi veta något om den idag? Är det inte bättre att vi utgår från den tid som ÄR, vår egen nutid, och fokuserar på den, och allt det som måste göras NU istället för att älta i det gamla, det förgångna, det som har varit?”
– ”Som historiker har jag redan tänkt en del på det här, och kommit fram till att vi behöver det förgångna, och kunskapen om den av flera skäl. Bland annat för att den kan ge oss andra och nya perspektiv på vår egen tid. Den historiska kunskapen kan kasta ljus över oss själva, så att vi får syn på vad vi håller på med, hjälpa oss att ifrågasätta det vi gör och sånt vi tänker – som självklart och naturgivet. Kunskaper om historien kan hjälpa oss att ifrågasätta försanthållanden och sådant som vi tar för givet. Som till exempel vad det betyder att vara man och kvinna, att både män och kvinnor räknas till mänskligheten, att det finns lagar som förbjuder diskriminering, att kvinnor har rätt att göra abort, att det går att skilja sig från ett olyckligt äktenskap och så vidare. Att inte ta saker för givna!
För att ge evenemanget dess rätta historiska inramning så hade all personal kläder som symboliserade rösträttsperioden från den första motionen 1884 till beslutet 1919, kjolens längd, hattens storlek, hårets längd och korsettens vara eller icke vara fick bli symboliken för kvinnans politiska frigörelse. Och förutom historiska lokaler (såklart…Residenset härstammar från 1600-talet…) så bjöds gästerna på ett kafferep anno 1919.
Sara Nilsson från Jämställdhetsmyndigheten tog oss från det förgångna till samtiden och berättade om de uppdrag myndigheten har, om länsstyrelsens centrala roll som regional samordnare och stöd samt hur viktig vår strategi är (Tack Sara!) men gav oss även en viktig utblick i landet genom exemplet Jämställd tillväxt i Norrbotten. Igenkänningen var stor hos många deltagare när Sara visade klippet om chefen som sa ”Jag kände mig inte så populär när jag kom till min personal och sa att vi skulle vara med i ett jämställdhetsprojekt. Jag menar, vi har inte tid, vi har inte ork och vi har ju inget problem med jämställdheten. Men så bra det blev!”
Se filmen här: Jämställd tillväxt Norrbotten
Länsmuseets Peter Danielsson spånade kring begreppet jämställdhet och jämlikhet – kan det ena existera utan det andra? Fanns jämställdhetsideal redan hos bonden i Virserum på 1600-talet? Kan det vara så att allmogen på 1700-talet hade större möjligheter till jämställdhet än den övre medelklassen i slutet av 1800-talet? Svaren och tolkningarna är många!
Länsrådet Malin Almqvist och länsstyrelsens sakkunnig jämställdhet Helen Nilsson (jag!) avslutade eftermiddagen med länets särskilda jämställdhetsutmaningar och en tiopunktslista ”Vad behövs för ett effektfullt jämställdhetsarbete?”. Uppmaning? Hem till era verksamheter och jobba! Håll i och håll ut!
Här har du dem:
- Den politiska församlingen har tagit beslut om jämställdhetsintegrering.
- Den politiska ledningen efterfrågar resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering.
- De högsta cheferna säkerställer att politikernas beslut om jämställdhetsintegrering genomförs i organisationen.
- Ledningen säkerställer organisationens kompetens för att arbeta med jämställdhetsintegrering. Det finns medarbetare med mandat, kompetens och samordningsansvar för frågor kring jämställdhet.
- Jämställdhetsperspektivet är synligt i mål, budget och andra styrdokument.
- All individbaserad statistik redovisas och analyseras med kön som indelningsgrund.
- I beslutsunderlag finns en beskrivning av konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar.
- Verksamheternas resultat för kvinnor och män, flickor och pojkar, kan utläsas ur ordinarie verksamhets- och budgetuppföljning.
- Jämställdhetsintegreringen har lett till konkreta och hållbara förbättringar i verksamheterna.
- Tillvägagångssättet för jämställdhetsintegrering kan systematiseras och överföras till andra verksamheter.
