Det sjätte jämställdhetsmålet har fått stort utrymme i tidningar, tv-soffor och sociala medier under den senaste veckan, i samband med att dokumentären ”Älska mig för den jag är” om Josefin Nilsson släpptes på SVT play. I dokumentären framgår hur våld i nära relationer har en djup inverkan på den drabbades fysiska och psykiska hälsa, både på kort och på lång sikt. Dokumentären om Josefin engagerar och berör. Och det som berättas i dokumentären är en krass, normaliserad verklighet för alldeles för många kvinnor i länet, i landet och i världen.
Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella, samkönade och hbtq-relationer, samt andra släktrelationer eller förbindelser av nära karaktär. Och det förekommer att kvinnor utsätter män för våld i heterosexuella relationer. Men den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Och när det gäller dödligt våld i nära relationer är det högst relevant att prata om just mäns våld mot kvinnor. Socialstyrelsen har uppdraget att göra utredningar i de fall då personer har avlidit med anledning av ett brott av en närstående. I den senaste rapporten, för åren 2016-2017, var 95 procent av de vuxna brottsoffren kvinnor och 5 procent var män. Av gärningspersonerna var 98 procent män. Totalt mördas mellan 13-17 kvinnor varje år i Sverige av en man som de har eller har haft en nära relation med.
Så hur gör vi då, för att mäns våld mot kvinnor ska upphöra? Och för att skydda kvinnorna mot det våld som män utsätter dem för?
Frågan har varit högst aktuell i länet under de senaste dagarna, för under två heldagar har 35 socialsekreterare från 9 av länets 12 kommuner samlats på Länsstyrelsen i Kalmar för att lära sig riskbedömningsmetoder i syfte att fråga om våld och att göra riskbedömningar om våldsutsatthet. Dessa manualer som kallas FREDA, består av en manual och tre instrument, och under dessa två dagar var det FREDA-beskrivning och FREDA-farlighetsbedömning som var i fokus.
- FREDA-beskrivning ger en närmare beskrivning av karaktär och omfattning av det våld som en person varit utsatt för, såväl psykiskt som fysiskt och sexuellt.
- FREDA-farlighetsbedömning avser att ge en bild av risken för fortsatt våld och dödligt våld.
De standardiserade bedömningsmetoderna är framtagna av Socialstyrelsen och avsedda att användas inom socialtjänstens arbete med personer som utsatts för våld i nära relationer, för att ge socialtjänsten stöd i arbetet med att utreda våldsutsatthet samt att göra strukturerade riskbedömningar för att undvika dödligt våld. Med hjälp av Linn M Hällen från Arvin Utbildning har socialsekreterarna deltagit i föreläsningar, samtalsövningar, läsning av utredningar, diskussioner, goda och mindre bra exempel, följt av en hel del reflektioner. Efter de två fullspäckade dagarna har socialsekreterarna i länets kommuner fått med sig nya verktyg till sin professionella verktygslåda, för att kunna identifiera problem, kartlägga risker och välja relevanta insatser i mötet med våldsutsatta personer, och därigenom minska risken för fortsatt våld och dödligt våld.
Linn M Hällen, Arvin utbildning
Du kan läsa mer om FREDA-bedömningsmetoder på Socialstyrelsens hemsida http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-6-15
Här kan du även läsa mer om Socialstyrelsens dödsfallsutredningar http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-1-37
Agnes Mitsialos
Samordnare för uppdraget mot mäns våld mot kvinnor