Varför ska vi prata om den ojämställda stressen? Varför inte stress bara? På vilket sätt är stress en jämställdhetsfråga?
Det var frågeställningen för länsstyrelsen och region Kalmar läns gemensamma kunskapshöjjande bidrag till årets 8 mars, Internationella kvinnodagen. Inbjudna föreläsare var Sandra Lindström, psykolog, bloggare och poddare och analytiker Mathias Karlsson, Region Kalmar län.
Så… varför ska vi lyfta stress som en jämställdhetsfråga?
Jo, för att stress är ett folkhälsoproblem som drabbar människor, det vill säga kvinnor och män, flickor och pojkar. Men det drabbar män och kvinnor på olika sätt. Det drabbar fler kvinnor. Kvinnor drabbas hårdare än män av stressjukdomar.
Sandra Lindström höll en stark och personlig föreläsning som greppade både det individuella lidandet och den strukturella orättvisan. Hon menade att känna stress är en naturlig reaktion. Det är normalt att kroppen upplever stress och stress är inte farligt. Stress kan till och med vara härligt så länge vi känner att vi har situationen under kontroll. Det som gör oss sjuka är när vi inte får återhämtning mellan stressperioderna.
Vi har alla 24 timmar per dygn. Risken att få stressrelaterad ohälsa ökar vid upplevelse av att ha för lite tid och den stressrelaterade ohälsan har ökat mycket under senare år. Sandra visar bilden med fyra delar: arbete, fritid, relation, hälsa. Inom alla fyra områden drabbas kvinnor hårdare av ohälsa. Det innebär alltså olika saker att vara kvinna eller man inom alla dessa fyra områden. Statistiken är tydlig:
- Kvinnor har högra sjukfrånvaro än gruppen män och kvinnor anmäler fler arbetssjukdomar. I den mansdominerade sektorn finns fler friskfaktorer och i den kvinnodominerade sektorn finns fler riskfaktorer för arbetsrelaterad psykisk ohälsa.
- Väldigt mycket arbete ska utföras på det vi kallar fritid. Obetalt arbete – (så kallad fritid) kan ex vara betala räkningar, handla och laga mat, städa och tvätta. Det är något med denna ”fritid” som inte riktigt går ihop. Det som vi kallar föräldraskapet ligger också ofta under ”fritiden” – alltså utanför arbetstid. Men att träffa vänner, träna, gå ut i skogen med sin hund: när görs det? Något skaver kring begreppet ”tid” och ”fritid”. Kvinnor i genomsnitt ca en timme mer hemarbete per dag. Under semestrar tvättar kvinnor extra mycket, tillägger Sandra.
- Kvinnor tar/får ofta gärna ”projektledar-rollen” i familjen och är den som ofta bär det yttersta ansvaret för familj, planering och socialt liv. Att ständigt känna att en är ansvarig är en stressrelationsfaktor. När stressnivåer mäts hos kvinnor och män över dygnet visar det sig att mäns stressnivåer sänks när de kommer hem från jobbet men att för kvinnor kan stressen ligga konstant eller t o m öka när hon kommer hem.
- Kvinnor är oftare primärföräldrar och tar största ansvaret för barn.
- ”Fri tid” tas av kvinnor ofta mellan två aktiviteter hemma, mellan matlagning och tvätt eller medan potatisen kokar upp. Män har ofta ”fri tid” utanför hemmet och i ett sammanhang. Möjligheten till återhämtning ser olika ut beroende på om du är man eller kvinna. Kvinnor prioriterar oftare bort egen träning i förhållande till föräldraansvar.
- Hälsa – en förutsättning- det vill säga vila, återhämtning och aktiviteter som ger glädje. Hälsa är att få grundläggande fysiologiska behov säkrade: sömn, mat, vila. Även där ser villkoren olika ut för män respektive kvinnor. Störst risk att drabbas av utmattning är kvinnor 36-45 år med minst två barn. Efter andra barnet ökar kvinnans risk för utmattning. Detta syns inte hos män. Det är en riskfaktor att arbeta inom vård, skola och omsorg och med socialt arbete. Unga kvinnor 16-25 år visar störst ökning av stressrelaterad ohälsa. Att vara förälder till barn med särskilda behov är en riskfaktor.
Sandra menar att det behövs samhällspolitiska åtgärder för att få till en ändring. Strukturen behöver problematiseras och förändras. Det finns har goda kunskaper men dessa behöver omsättas bättre i vardagen och på arbetsplatser. Det är lagstadgat att ingen ska bli sjuk av sin arbetsmiljö – ändå händer det varje dag. Stressrelaterad ohälsa är ett komplext samhällsfenomen som behöver komplexa svar och insatser men Sandra ger ändå några enkla tips och råd:
- Män. Ändra era beteenden. Ta ansvar.
- Skaffa verktyg för att synliggöra arbetstid som fördelas. Diskutera kontrakt – vad är ok och inte? Region Skåne har bra verktyg i metoden Checklista för en jämställd vardag
- Sluta att prata om att partner ”hjälper till” i ett gemensamt hem. Båda hjälps åt, delar lika. På allt. Punkt.
- Lägg skammen där den ska vara – inte på en enskild individ.
- Vi måste prata om skyldigheter. Dela på pliktaktiviteterna – rättvist!
- Om du delar liv och hem med en människa är det sunt att då och då fråga sig om det är värt det – vill vi fortfarande dela hem och liv?
- Stå upp för din medarbetare som är offer för stress. Och om du är chef – ta arbetsmiljöansvaret på allvar.
Sandra skickade med en fråga till alla oss som lyssnade: Vad kan och behöver DU göra just idag för att skapa skillnad? Vad behöver din arbetsplats göra för strukturella förändringar?
Och därmed lämnade Sandra över till regionens analytiker, Mathias Karlsson som fick svara på frågan – Hur ser det ut i Kalmar län då? Mathias gav en dyster bild…
- Kalmar län har könssegregerade yrkeskategorier (större än i riket generellt)
- 2 av 3 chefer är män
- av politiker och högre ämbetsmän 80 % är män och 20% är kvinnor
- 2 av 3 i länet säger att de har en bra eller mycket bra hälsa men det är stor skillnad mellan könen. Kvinnor och flickor har påtagligt sämre hälsa
- killar är mer nöjda med sin fritid än tjejer
- tjejer slutar träna i tidigare åldrar för att de inte tycker att de hinner med (livsmönstret grundläggs redan här alltså konstaterar Mathias och refererar till Sandras föreläsning nyss)
- ohälsa är kopplat till utbildningsnivå (kvinnor utan gymnasieutbildning säger sig ha störst behov av ekonomiska ersättningssystem)
- psykiska ohälsans andel av total sjukskrivning är 45 % i Kalmar län (Kalmar län var under 2010-talet en av de län som hade högst andel sjukskrivna p g a psykisk ohälsa)
- Högst sjukpenningdagar finns i kvinnodominerade branscher som vård och omsorg, kultur och fritid, fastighet (lokalvårdare) samt inom tillverkningsindustri.
- Kvinnor uppger att de oftare är ganska/väldigt stressade jämfört med män
- Kvinnor vårdar sjuka barn oftare än män.
Vill du veta mer om Sandra och Jämställd vardag? Här finns hon: https://www.jamstalldvardag.se/
