Väldigt tydligt! Barn är ju också en del av mänskligheten som vi bygger för:)
Att vi måste ha med barn och ungas tankar när vi planerar våra offentliga miljöer är vi nog väldigt överens om. Och att vi vet att det är för framtidens människor vi bygger och planerar för. Och att det kanske till och med blir bättre om vi har med oss framtidens människor i planeringen. Men det kan vara svårt att veta hur vi gör det på bästa sätt, så att det får den effekten vi vill ha.
Länsstyrelsen och Kommunförbundet bjöd den 23 april in den bäste inom området, Susann Swärd, som gav oss många tips på hur och varför vi enligt lag, det vill säga barnkonventionen, är förbundna att arbeta med barnrätt inom samhällsplaneringen. Susann är en erfaren expert inom området barnkonvention och barnrätt och driver sedan många år konsultverksamhet Rättighetsfokus samtidigt som hon är barnrättsstrateg i Region Kronoberg. Vi hade en heldag tillsammans, planhandläggare, barnrättskoordinatorer och strateger inom social hållbarhet i Kalmar län.
I barnkonventionen finns tre sorters rättigheter: Absoluta rättigheter som ligger i grundlagen till exempel rätt till liv, skydd för att fara illa, samt friheter. Det finns procedurrättigheter – det vill säga offentliga Sveriges ansvar för arbetet som ska göras. Sedan finns övriga, målsättande rättigheter och konsensusrättigheter.
Barnkonventionen gäller alla i offentlig förvaltning – oavsett befattning, organisation, utförare. Ledningen har ett särskilt ansvar att se till att skapa förutsättningar för att arbetet sker i enlighet med barnkonventionen. Alla verksamheter ska arbeta barnrättsbaserat!
Barnkonventionen ställer krav på dokumentation genom att göra särskilda prövningar och transparansen i dessa prövningar hjälper oss att se barnens bästa vid beslut. Vi gör en bedömning i hur väl vi kan uppnå barnens bästa och om vi gör bedömning av att beslutet inte är barnets bästa – då kan vi bistå med kompensatoriska insatser. Och visar att vi tänkt till efter, fast före….:)
Vi kan ha olika perspektiv på barn…
Barnperspektiv – jag som vuxen tänker och kanske gissar om barn.
Barnets perspektiv – barnets egna perspektiv och kunskap om sig själv.
Barnrättsperspektiv – barn som rättighetsbärare. Vi behöver ta in kunskap på olika sätt och utifrån olika perspektiv.
Alla perspektiv i viktiga att ha med i en process som ska stärka och säkra barnrätten. Men ibland vuxengissar vi liiiite för mycket. Glöm inte barnets perspektiv – de är ofta väldigt kompetenta. Om just sig själv och de villkor som de lever i.
Här följer lite tips från Susann:
- Vi bär alla en osynlig kompetens som vi bär likt en ryggsäck full med erfarenheter och kunskap och kompetens som berikar på olika sätt. Alla har en egen kompetens och erfarenheter av att ha barn i närheten, att vara barn själva. Nyttja den!
- Jobba med statistik. Det finns massor! Från många olika källor! Ställ dig frågan, vilka barns rättigheter ska vi tillgodose?
- Utse någon som har ett övergripande ansvar för arbetet. Forskningen säger att det händer mer grejjer då…
- Sno och glo från andra verksamheter men hitta er egna struktur på process och barnets bästa-prövningar. Gör det lätt att göra rätt. Varför inte införa ett Barnboksslut?
- Utbildning – bra och viktigt! Bas – fördjupning? Fundera på när i tid det passar – och för vilken målgrupp… Och varför. Hitta nyckelfunktioner som är bärare av kunsskapen som kan omsättas till kompetens. Revisorer är bra!
- Se över styrkedjan. Hur ser den ut hos oss?
- När det gäller kunskap om barn – och inkludering… fundera över vad vi behöver veta om barn. Vad vet vi redan? När och i vilket syfte behöver vi ha dialog med barn? Ha inte dialog i onödan – och särskilt inte om vi inte kan återkoppla.
- Att inkludera barn och unga – en bra fråga att ställa sig är ”Vem är vi till för, vem exluderar vi nu”. Ha en genomtänkt plan för hur vi bjuder in, form för dialog, kanal, språk, tid, lokal… allt har betydelse! Fundera vad som krävs för att barn och unga som ska kunna komma med synpunkter? För att berätta om ”världens bästa idè”?
Och vad ska då särskilt samhällsplanering bidra med i arbetet med barnrätt?
Rätt till livsmiljö – både inne och utemiljö. Det gäller trygg och säker färdväg, lokaler, utemiljö och husmiljö. Miljö att vistas i som barn kan utvecklas i. Barnrätt ska integreras i Översiktsplanering, detaljplanering och i bygglovsförfarande.
Vill du veta mer?
Rättighetsfokus:
https://rattighetsfokus.se/om-oss/
Sveriges kommuner och regioner:
Och glöm inte att barn också är tjejer och killar och ickebinära. Det vill säga- att arbeta utifrån barnkonventionen innebär också att alltid ha ett jämställdhetsperspektiv med sig. Analysen av villkor för tjejer och killar och ickebinär i olika åldrar är viktig! Inte minst när vi utformar fysiska miljöer som ska vara trygga, säkra, tillgängliga och attraktiva för alla. Oavsett kön. Gör en makt,- och villkorsanalys, vetja!
Hör av dig till länsstyrelsen och/eller Kommunförbundet Kalmar län om du behöver stöd och hjälp i ditt arbete med barnrätt. Länsstyrelsen har tagit fram ett verktyg, en vägledning och en checklista som hjälper samhällsplanerare att integrera aspekter av social hållbarhet i processer med översiktsplanering till exempel. Där ingår barnrätt.
Du hittar verktyget här: https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/samhalle/social-hallbarhet.html