…kan vara en fråga som dyker upp på en lektion om sex och samlevnadsundervisning. Är du beredd på den?
En gråkall novembereftermiddag samlades ett gäng vetgiriga pedagoger för en utbildningseftermiddag på temat normkritisk sex,- och samlevnadsundervisning med grundfrågan Hur gör vi?
Utgångspunkten för dagen var den rapport från skolinspektionen som beskriver hur sex,- och samlevnadsundervisningen bedrivs idag. Rapporten lyfter ett antal kritiska punkter:
- Saknar styrning från rektor och därmed även uppföljning
- Oklart vem som gör vad när det gäller uppdrag och innehåll
- Samverkar inte med elevhälsan, vars kompetens sällan används
- Behöver utvecklas när det gäller normkritik och hbtq
- Uppdraget ligger ofta på enskilda lärare i nk, biologi och inte som det är tänkt ämnesintegrerat
- Lärare upplever att det saknas kompetensutveckling inom området, upplever att det är svårt att undervisa om frågor kring sexualitet, identitet och samlevnad och att man saknar verktyg
- Innehåll och omfattning är beroende på lärares egna intressen/urval och engagemang. Likvärdighet mellan skolor saknas
Under eftermiddagen presenterades rapporten av Katarina Sandberg, Kalmar kommun och verktyg, material och litteratur på ämnet av Patricia Vildanfors som har uppdrag som nätverksutvecklare för jämställdhet och mångfald på Barn och utbildningsförvaltningen i Kalmar. Pontus Almqvist, som också har uppdrag som nätverksutvecklare för jämställdhet och mångfald på Barn och utbildningsförvaltningen i Kalmar, gjorde en dragning kring pornografi och dess konsekvenser för ungas syn på sexualitet. Pontus redogjorde för forskning som pekar på våldspornografins negativa inflytande på ungas syn på, värderingar om och förväntningar på sex. Snabba klick vid datorn och ungdomar introduceras i våldspornografi.
Inbjuden var även Tess Mellberg, lärare vid Engelska skolan i Stockholm för att prata om sitt uppdrag som lärare i livskunskap. Vad innebär det att undervisa om sex? Vad är utmaningarna? Varför är det viktigt? Och hur kan en skola organisera ett sådant arbete? Med värme, humor och ett fantastiskt engagemang gav Tess värdefulla tips om ”HURET”. Hur svarar man t.ex. om det raljeras kring ”Haru mens, eller”? Då kan man hjälpa tjejer att öva in lite slagkraftiga repliker typ ”Ja, och det ska du vara väldigt tacksam för, annars hade inte du funnits”. ”Ja, även du har bott i en mens”…
Här kommer lite sammanfattande tips från Tess;
- Som rektor bör man ha en plan, insyn och en struktur för vem som undervisar vad. Man bör ställa sig frågan vem som har kompetensen, ska det vara ett uppdrag för alla, eller några utvalda med särskild kompetens?
- Dra nytta av och använd det engagemang som finns hos ungdomar att diskutera frågor kring sex. De är nyfikna!
- Ha en plan för vad som ska finnas med i åk 6, 7,8,9…målgruppsanpassa!
- Ett inkluderande förhållningssätt – reflektera, problematisera och diskutera
- Viktigt med trygga forum, där det är okej att prata öppet utan att bli bedömd eller värderad
- Fokusera på könsnormer, sexualiteter, könsidentiteter
- Inte bara fokus på könssjukdomar, preventivmedel – utan snarare på vad njutning och ett bra sexualliv innebär.
- Genusordning – gör en låda där det framgår vilka förutfattade meningar och förväntningar som finns på varandra. Ifrågasätt! Motverka!
- SAMTYCKE, SAMTYCKE, SAMTYCKE. Allt sex ska vara trevligt för alla inblandade. Varför inte göra en lista på ja och nejsignaler? Skapa verktyg för tydlighet för samtycke.
- Samarbeta med andra ämnen. Med bilden t.ex. skapa snippor i syfte att synliggöra mångfald, realism och hur ett kön kan se ut!
Tess Mellbergs sammanfattande budskap? Det är antingen jag eller google! Källkritik….
