Det är frågeställningen som inleder Fredrik Zimmermans föreläsning för drygt 300 personer vid ett digitalt webbinarie idag den 12 maj. Fredrik är lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan i Borås och har under en längre tid forskat kring frågan varför pojkar som grupp presterar sämre än flickor i skolan. Han har studerat skolor där betygsklyftan är stor mellan könen och vad detta kan bero på. Men framförallt har han gjort studier på skolor som lyckats minska skillnaderna i betyg genom att skapa en skolvardag som är gynnsam för både flickor och pojkar. I sin forskning har han haft som fokus på vad lärare gör som bidrar till skapandet av en pluggkultur bland pojkar.
Bakgrunden till Fredrik Zimmermans forskningsintresse är att pojkar som grupp presterar sämre än flickor, en trend som varit tydlig de senaste 30 åren men som blivit allt starkare. Att vara pojke har generellt en negativ effekt på betygen – och effekten har blivit större över tid. År 2018 hade flickor i genomsnitt 27,9 meritpoäng mer än pojkar när de gick ut grundskolan, går man tillbaka tio år i tiden hade flickor istället 22,1 meritpoäng mer än pojkar. Bland de som gick ut grundskolan 2018 har lite mer än var femte pojke inte blivit behörig till gymnasiet, att jämföra med var åttonde bland flickor. Och 35 procent av pojkarna var inte behöriga att söka till högre utbildning efter studenten, jämfört med drygt 20 procent av flickorna. Detta gäller oavsett faktorer som föräldrarnas utbildning, utländsk härkomst eller om barnen växer upp i glesbygd eller stad. Ingången i forskningen var en nyfikenhet för att förstå ungdomskulturen och de normer kring hur en kille bör vara och hur det påverkar deras syn på studier
På skolor där det råder en antipluggkultur bland pojkar finns det, enligt hans egen och andras forskning, ett maskulint ideal enligt vilket innebär en norm som säger att det är tjejigt att plugga. Därför kan det innebära ett socialt pris för pojkar som är ambitiösa i skolan. Det kan till exempel innebära att de förlorar status och makt i gruppen och bli retade och socialt exkluderade. Detta i sin tur kan göra att de i stället stökar runt och på andra sätt öppet tar avstånd från skolan. En miljö med en killjargong som är fysiskt tuff och verbalt hård, kan göra det svårare att våga bryta mot normen och kan också ta fokus från studierna. Fredrik Zimmerman menar att detta är både ett individuellt problem för varje pojke som upplever frustration i sin studiemiljö, presterar sämre men också ett jämställdhets,- och demokratiproblem.
– Att en så stor del av eleverna i svensk skola idag presterar sämre är ett demokratiproblem som ger följdeffekter, säger han.
Så, vad kan pedagoger göra för att få pojkar att prestera bättre och få en mer positiv syn på sina studier? I sin forskning lyfter Fredrik fram bland annat följande insatser:
- Bredda repertoaren för pojkarna. Flickor har alltid ansetts att de ska visa omsorg, men idag har de har börjat få ta mer plats i klassrummet. Det innebär inte att de har förlorat sitt omsorgstänkande, utan de har breddat sin repertoar. Pojkar behöver också få göra det. De ska inte bara få ha sin aggressivitet att ta till när det kommer till att uttrycka sina känslor.
- Eftersom flickor fostras traditionellt sett mer i kommunikation och omsorg och detta hjälper dem att lyckas i skolan för att det utvecklar deras språk, självdisciplin, tålamod och förmågan att förstå vad vuxna förväntar sig, så behöver pedagoger vara tydliga med att hjälpa pojkar till samma träning. Pojkar behöver också kunna utrycka sina känslor och inte bara visa sig tuffa och tåliga.
- Vikten av goda och tydliga manliga förebilder i förskola och skola som är öppna med sina känslor och språk för en variation av känslor. Som utmanar bilden av den starka, maskulina mannen.
- En hög vuxennärvaro är viktig! Skolpersonal som arbetar systematiskt med det förebyggnde arbetet och ser till att det inte uppkommer kränkningar. En skola med en antipluggkultur definieras nämligen i hög grad av att pojkar retas om de studerar. Man visar sin maskulinitet genom att ta avstånd från studier. Här blir det också centralt att man som lärare inte faller in i den jargong som uppstått, att inte själv ramla in i att skojretas. Istället bör man föra en mer kritisk diskussion hur pojkar möter varandra och försöka skapa ett öppet klimat. Om lärarna konsekvent avbryter och säger ifrån vid våldsamma och kränkande beteenden skapas inte bara mer trygghet och studiero för alla, utan också utrymme för andra killnormer att ta plats.
- Ett kontinuerligt arbete och samtal kring studieteknik var viktigt för normskapandet och prestationen, inte minst för pojkarna. Att successivt öva upp studieteknik, be varandra om hjälp, och att det ingår som en naturlig process i lärandet – på lektionstid. Pojkar tänker ofta att man ska ha talang för att vara bra i skolan. Men när man pratar studieteknik får pojkarna in den synen som de flesta flickor har – att man istället blir bra i skolan.
- Att motverka så kallade självabsorberade handlingar – att som pojk helt enkelt strunta i skolan. Ger man sig inte in i tävlingen så kan man inte förlora. Om man struntar i provet så mår man inte dåligt när man får underkänt – för då har man inte ens försökt och har därför inte misslyckats. Det är tydligt att pojkar i högre grad flyr sina problem på det här sättet. Att tidigt ge pojkar ett språk för hur de mår, hur de känner, vad som är jobbigt men också vad som är bra är viktigt och ger redskap för en bredare identitet.
Webbinariet, som är del två i en samverkansprocess kring Hållbart lärande arrangeras i samverkan med Universitets- och högskolerådet/Den globala skolan, Länsstyrelsen Kalmar län & Linnéuniversitetet. Första delen var föreläsning ”Jämställdhetsintegrering i förskola och skola” med forskare Mia Heikkilä. Du kan se den i efterskott.
Del tre i Hållbart lärande? Håll utkik – det sker till hösten! Har du förslag på tema? Föreläsare?Innehåll? Kontakta mig helen.e.nilsson@lansstyrelsen.se
Här kan du läsa mer av Fredrik Zimmerman:
Avhandling Det tillåtande och begränsande – en studie om pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet
Doctoral Theses / Doktorsavhandlingar Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande >
Artikel Kunskapsskolan Tio orsaker till varför pojkar presterar sämre i skolan och vad vi kan göra åt det!
Podd skolprat